Bruno mars - talking to the moon, går verkligen på repit nu.. Har tappat räkningen för hur många gånger jag har lyssnat på den.

Idag har mina tankar endast funnits hos en person.. En person som inte är värd mina tankar över huvudtaget.. En person som sårade mig något fruktansvärt. Och endå är han allt jag kan tänka på idag, och många andra dagar också för den delen. Saknaden är fruktansvärd.

Den här personen befinner sig i turkiet som många vet. Och jag funderar ofta på hur han och framför allt jag kommer reagera när han ser mig / jag ser honom igen i slutet på denna sommaren.. Ska jag över huvudtaget ge honom chansen att prata med mig om vi skulle stöta på varandra (För det är tyvärr ganska oundvikligt i alanya) Jag vet inte hur jag ska göra, och egentligen borde jag inte fundera så mycket på det nu, för det är som sagt inte förren i slutet på sommaren som de skulle ske i vilket fall som helst!

Inte bra när Mims börjar fundera för mycket..